Eksem är en hudsjukdom som orsakar inflammation i hudens yttre barriär. Det är en åkomma som inte smittar. Benämningen eksem eller dermatit, som betyder inflammation i huden, är ett samlingsbegrepp som används till flera hudåkommor där symptomen är snarlika. Sådana symptom kan vara rödhet, svullnad, torrhet, klåda, fjällning och även blåsbildning. Eksem uppkommer då huden kommer i kontakt med ämnen som irriterar huden eller ifall huden blivit för torr och spricker. Eksem har blivit en allt mer vanligare åkomma i vårt samhälle. Dock är det fortfarande inte helt kartlagt varför individer drabbas av eksem. Miljön har en stor påverkande effekt, likaså ens arv.
Det finns olika former av eksem. Alla formerna av eksem kännetecknas av att huden förändras bland annat genom fjällning eller blåsbildning samt att det kliar. Atopiskt eksem som även kallas för böjveckseksem är mest vanligt bland barn. Utöver detta förekommer eksem även i icke-allergisk och allergisk form av kontakteksem, mjälleksem och underbenseksem.
Hur vanligt är eksem?
Eksem är en hudsjukdom som kan drabba alla åldersgrupper. Det är uttalat att runt 10 % av Sveriges befolkning har en form av eksemdiagnos. Dock är det svårt att säkerställa denna siffra då många individer självdiagnostiseras. Dessa individer uppsöker i regel inte läkarvård för sin åkomma utan genomför behandlingar hemifrån. Runt 20 % av alla individer med eksemliknande symptom har en form av eksemsjukdom. Det finns tendenser som visar att symptomen för eksem minskar under sommartiden och ökar igen under hösten och vintern. Detta kan bero på att den kraftiga blåsten i kombination med kyla, torr luft och dålig återfuktning nöter mer på huden och orsakar en obalans som leder till eksemsymptom.
De flesta individer drabbas av eksem någon gång under deras levnadsår. Små barn är den största patientgruppen vid eksem och blir främst drabbade med atopiskt eksem. Dessa eksem brukar avta med åldern och ibland uppvisa sig senare i vuxen ålder i form av icke-allergiskt kontakteksem på främst händer. Atopiskt eksem är lika vanligt bland kvinnor som bland män. Denna form av eksem kan utbryta i senare ålder men är inte lika vanligt som bland barn.
Utöver atopiskt eksem bland barn är även mjälleksem och icke-allergiskt kontakteksem vanligt bland befolkningen. Kvinnor tenderar att drabbas av kontakteksem i större utsträckning än män. Detta beror bland annat på kvinnor kommer i mer kontakt med nickel genom smycken och rengöringsmedel.
De vanligaste typerna av eksem:
- – Atopiskt eksem (böjveckseksem)
- – Underbenseksem
- – Mjälleksem
- – Allergiska kontakteksem
- – Icke allergiska kontakteksem (irritationseksem)
Vad händer i kroppen vid eksem?
Det har fortfarande inte kunnat kartläggas vad som orsakar eksem. Det man vet är att huden hos drabbade individer med eksem särskiljer sig från andras hud.
Huden består av tre lager som tillsammans fungerar som en barriär för kroppen. Barriären håller bakterier, virus och smuts borta och reglerar bland annat kroppstemperaturen. Det yttersta lagret är överhuden som tar emot all nötning och skyddar de underliggande hudlagren. Läderhuden är det andra hudpartiet som är placerat under överhuden. I denna del av huden finns blodkärlen som förser överhuden med näringsämnen och syre. Det sista lagret av hud är underhuden som är sammanställt med bland annat fettceller. Dessa arbetar som dämpare, skydd och isolering till kroppen.
Under normala förhållanden tar huden hand om sig själv som vid angrepp av bakterier eller nötning. Individer som har eksemåkommor har en annan uppbyggnad på huden där huden är mer torr och sprucken. Överhuden blir då lättare skadad. Dessutom är vattenhalten i huden mycket lägre än normalt viket påverkar läkningsprocessen.
När huden kommer i kontakt med bakterier, smuts eller allergen kan dessa i regel inte penetrera huden. Men eftersom huden hos eksempatienter är mer ömtålig genom sprickor och torrhet penetrerar smuts och bakterier den uppbyggda hudbarriären. Forskare har på senare tid visat att det finns ett genetiskt anlag för en hudbarriär som är svagare och mer defekt än normalt bland dessa personer. Främst bland drabbade individer med atopiskt eksem har man hittat nedsatta hudbarriärer redan från födseln.
En inflammation i kroppen är vanligtvis ett sätt att försvara sig på. Vita blodkroppar frisläpper substanser som startar en inflammation. Hos individer som är drabbade av eksem frisätts många fler vita blodkroppar. Då man kliar spricker huden vilket orsakar att fler bakterier tränger in i huden. Allt fler vita blodkroppar transporteras då till det skadade området och frisläpper mer substanser som orsakar mer inflammation. Denna process leder då till att huden blir röd, svullen, och kliar.
Fjällningen vid eksem beror på att fler hudceller produceras än vanligt. Normalt tar det runt 4 veckor från att en hudcell bildas till att den stöts bort från kroppen genom överhudens översta lager, hornlagret. Vid eksem sker denna process mycket snabbare och kroppen hinner inte göra sig av med alla hudceller i tid då dessa inte blivit tillräckligt mogna för att stötas bort. Påföljden av detta blir förtjockade och fjällande hudområden.
När ska man söka vård?
- – Ifall eksem runt ögonen uppstår
- – Ifall barn under två år får eksem
- – Ifall receptfria kortisonpreparat används under en vecka utan effekt
- – Ifall eksemet har sårsprickor i sig
- – Ifall eksemet varar eller vätskar
- – Ifall eksemet blivit infekterat
Kontakta vårdcentralen eller ring sjukvårdsupplysningen ifall det finns tvivel på om ditt eksem blivit infekterat.
Olika former av eksem
Det finns en rad olika former av eksem. Vissa eksemåkommor är utpräglade med specifika symptom och som kan förvärras i kombination med en del miljöaspekter. En del kemikalier främst i rengöringsmedel samt klorvatten och damm kan ge kraftigare besvär. Andra påverkande faktorer kan vara:
- – Kyla
- – Stress
- – Sömnbrist
- – Bakterier
- – Infektioner
Sidan uppdaterades 2016-01-14